HISTORIA

Pingströrelsen i Norrland började längst upp, dvs i Norrbotten. Anledningen vare en ung man, Ernst Nilsson från Åkerholmen, blev frälst och döpt hos baptisterna. Han gick på John Ongmans bibelskola i Örebro och blev sedan evangelist i Mellansverige. Där kom han i kontakt med pingstvänner som han sedan anslöt sig till. Han återvände till Åkerholmen 1914 där han höll möten. Många blev frälsta och väckelsen spred sig. Vid årsskiftet 1914-15 hade man den första dopförrättningen i Luleå och redan i januari 1915 bildades församlingen i Luleå. Inget protokoll finns kvar från det tillfället, men från den 16 februari 1918 finns ett protokoll där församlingsbildandet omnämns. Bl.a. nämns att man antog namnet Filadelfia samt tillfogade bibelordet ”Ingen må förakta den ringa begynnelsens dag”. Under hösten 1914, alltså innan församlingen bildats, hyrde man en lokal på Timmermansgatan. Den lokalen köpte man sedan 1925.

Lewi Petrus var ordförande i ett församlingsmöte den 30 april 1917. Han undervisade om hur församlingen skulle ordnas för att vara en biblisk församling. Föreståndare och äldste skulle tillsättas. Vid det tillfället utsågs J A Hermansson som den förste äldstebrodern. Man började också föra medlemsmatrikel. Lewi Petrus påpekade också välsignelse av att vara en missionerande församling och man beslöt omgående att förnya evangelistmissionen. Man hade redan 22 november 1915 startat Nordlandsmissionen och nu återupplivade man den under namnet Den Fria Missionen i Norrbotten. Det blev början till Norrbottens evangelistkassa som finns än idag och administreras av pingstförsamlingen i Boden. Evangelister under församlingens tre första år var Ernst Nilsson, Fred Vikström, Albin Hansson, David Hall och Gerhardt Smidt.

Det framgår av protokollet från februari 1918 att ca 100 personer döptes. Hälften kom från platser utanför Luleå eftersom man hade den enda dopgraven i Norrbotten. Detta tillsammans med evangelistmissionen ledde till att man hade förgreningar över hela länet. Många församlingar i Norrbotten har därför tidigare varit utposter till Filadelfia i Luleå. Boden blev egen församling 1927 och Råneå 1936, Klöverträsk blev det 1937 och Piteå 1938. Kalix pingstförsamling bildades 1926. Församlingen har ägt kapell och möteslokaler i många byar runt om i Luleå kommun och antalet medlemmar ökade stadigt. 1944 hade man 186 medlemmar, 5 äldste och 5 evangelister.

Entusiasmen behövdes för att klara ekonomin trots att man hade små förutsättningar. Många var studerande och saknade riktig lön. Anna Berg, en av de första medlemmarna, berättade vid församlingens 70-års jubileum hur en syster som var den enda som hade en lön gick och betalade hyran vid ett tillfälle när man hade kris. Under församlingens första år hade offren stigit till 943:62, men utgifterna var 1258:05. Efter tre år hade man balans i ekonomin. Frivilligheten kan också illustreras med ett protokoll där det står om en syster som ”i kärlek till Jesus” åtog sig att skura golvet i möteslokalen. Förutom pengar och arbete behövdes bön. Det framgår av församlingens protokoll, som t.ex. att den 8 maj 1916 beslöts att ”bönemöten skulle hållas under sommaren varje dag kl. 1 å lokalen”.

Entusiasmen behövdes också för att kunna se bort från diverse påhopp också. Det var inte bara Norrskensflamman, som hade upptäckt att församlingen påverkade hela Norrbotten. Dagens Nyheter uttryckte ingen större glädje över detta. Man påstod att pingstvännernas extatiska utbrott ”hade inte bara i Luleå medfört vansinne” (DN 22 februari 1922). Församlingens föreståndare blev en gång kallad till polisstationen för att redogöra för verksamheten. Han passade även på att inbjuda poliskåren till mötena.

Augusta Jansson

En församlings pastorer betyder mycket för dess utveckling men utan aktiva medlemmar skulle det inte vara en församling i funktion. Därför är det naturligt att framhålla en av dessa ”vanliga” medlemmar med en egen rubrik i församlingens historia. I detta fall, som i så många andra fall, var en av nyckelfigurerna en kvinna. Hon hette Augusta Jansson. Utan hennes engagemang under församlingens första tid, hade det varit mycket kärvt för dem. P.g.a. första världskriget var de ekonomiska resurserna begränsade och vid ett tillfälle skänkte Augusta Jansson 340 kr till att täcka församlingens underskott. Det motsvarade åtta månadshyror för lokalen på Timmermansgatan. En gång hyrde hon Folkets Hus så att församlingen kunde ha väckelsemöten där och på så sätt nå människor som annars kunde vara svåra att få till mötena i församlingens egen möteslokal.

Augusta Jansson föddes den 1 mars 1872 i Godegård som ligger i Östergötland. Hon om från Stockholm till Luleå där hon bedrev en sybehörsaffär. Hon var ogift och hade en son, Olof. Hennes syster arbetade också i affären. Dessa flyttade sedan vidare till Västerås i oktober 1916.

Biograf blir kyrka

Med tiden blev lokalen på Timmermansgatan för liten och 1960 köpte församlingen biografen Röda Kvarn på Storgatan 32 för 1 miljon kronor. Summan kan jämföras med den totala offersumman under åren 1950-60 som också var en miljon kronor. Församlingens äldstekår gick i främsta ledet för denna satsning som var ett stort trossteg. Det berättas att man vid köpet fortfarande hade svårt att slutföra sista avbetalningarna till en kamin man köpt till gamla lokalen. 1982 renoverades kyrkan och det gamla biografutseendet försvann till ett ljust och inbjudande kyrkorum.

Ändringar i församlingens struktur

Församlingen var redan vid sitt bildande del i vad som kom att kallas Pingströrelsen. Levi Petrus var med vid bildandet. Församlingens ledare deltar i de gemensamma stora konferenser samt Predikantveckan som årligen hålls i Filadelfia i Stockholm.

Församlingen beslutar om sina egna stadgar och vilka anställda man vill ha och vilken verksamhet man bedriver. Församlingen bytte 1982 bytte namn till Pingstförsamlingen i Luleå. Man beslöt att avskilja kvinnliga äldste vid årsmötet 2005. Församlingens tre första kvinnliga äldste avskildes i mars samma år.

Församlingen har deltagit i och stött en del aktiviteter gemensamt med andra pingstförsamlingar. De ökade behoven av samordning i de gemensamma ledde först till att man bildade Pingst Fria Församlingar i Samverkan och 2005 bildades ett tros-samfund, Pingst. Luleå Pingstförsamling beslutade man att gå med i det nybildade samfundet samma år.

Mer om pingströrelsens historia kan läsas här.